Just nu står bloggen still, jag är som jag är fortfarande, samma matte, samma anställd och samma ridskoleelev.
På sistone har jag fått rida ridskolans inlånade fjordsto en hel del och jag är kär... Jag vill ha en egen fjording! Mitt andra favoritsto, Sara, har andra fått rida nu och jag saknar henne förstås, även om det är kul att rida andra duktiga hästar. Det är konstigt, men vissa hästar känner man bara sig mer hemma på. Det känns som att komma "hem" när man sitter upp på dem och det känns nästan direkt.
Sara, fjording-Polka och kallblodskorsningen Cider var sådana. Ingen av dem särskilt välutbildade eller duktiga men ändå helt underbara. Stallets Fuxen kan vara svårriden eller helt enkel gå "deluxe" beroende på ryttare eller humör, men ett sto som ganska raskt växer. Jag gillar henne också!
På hundfronten inget nytt, det är pus där också. Vi spårade med Nina och Jackie för ett tag sen men annars har det mest blivit promenader..
Asch, vilket snickelisnack det här blev då, bara nonsens. Mest nog för att jag inte är julroad... Jag har absolut inget att klaga på. Julafton igår var trevlig, men hela julen nåt jobbigt över sig liksom och jag äter för mycket trots att jag inte ens gillar julmat... Nä, julen är överskattad!
Vi hörs igen när jag är på bättre humör!
1 kommentarer:
Jag håller med dig, vissa hästar är man bara "hemma" på. Det känns så gott när man träffar på en sån :)
(Och jag gillar inte heller julen, är så glad att själva julafton är över äntligen. Nu ska jag bara slänga ut granen i smyg, utan att mina jultokiga familjemedlemmar märker det, så är det färdigt sen.)
Skicka en kommentar